Dra undan mattan och se om jag står kvar

Två dagar kvar till inkoppling. Jag vill se fram emot det men det går bara inte. Det kanske går lättare när det väl har kommit igång. Just nu känns det bara tomt och ångestfyllt.

När jag för tre år sedan blev informerad av min läkare att att jag var på väg att bli döv sa han det på ett smart och tröstande sätt. ”Det ser ut som om du kommer förlora all din hörsel men jag tror inte att du kommer inte behöva leva som döv för du kan förhoppningsvis göra en CI-operation när hörseln försvinner.” CI blev min försäkring mot dövhet. Det gjorde det lättare att höra skitdåligt. När jag sitter här och skriver inser jag att det kanske är därför jag får sån ångest av att tänka på inkopplingen på måndag. Då får vi se om försäkringen håller. Vi drar undan mattan under mig och ser om jag fortfarande står kvar stadigare eller om jag faller ner i ett stort svart hål. Ja men jo, jag har förutsättningarna med mig i alla fall. Det är inte så stor risk att det inte går bra men det är lika jobbigt att tänka på för det. Jag kan inte relatera till hur det kommer vara om det går bra. Jag kan inte föreställa mig hur det det kan kännas att höra ganska bra. Samtala utan att anstränga sig. Det är lättare att relatera till ett liv i tystnad. Jag behöver bara stänga av hörapparaten.

Ett svar till “Dra undan mattan och se om jag står kvar

  1. Anna Martinson

    Jag ska hålla ”alla mina tummar” för att du står kvar när mattan dras undan…
    Dina känslor och rädslor är ju helt begripliga tycker jag. Något som jag har fått fundera mycket på, på sistone, är varför oro och ångest verkar följa människan även när det inte finns nåt uppenbart hot. Min beteendevetare sa att det verkar som om människan behöver ett visst mått av oro och ångest. Det är tydligen nåt bra egentligen, men om känslan blir konstant då är den förödande.
    Min yngsta dotter har problem med oro, ångest, tvångstankar och tvångshandlingar. Det tar mycket kraft och känns helt onödigt, men vad ska man göra? Vi får konsultation på Bup…
    Imorgon ”håller vi alla våra tummar” och om du mot alla odds ramlar ner i ”helvetesgapet” så kommer du att komma upp igen…nån kanske måste komma ner till dig först…men du kommer igen, och igen, och igen… Melodifestivalen är iallafall inte mycket att missa, egentligen… ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s