Tack och lov att det är morgon!

Jag står i planet med fallskärmen på ryggen. Jag vet att jag är livrädd men försöker att inte tänka på det. Jag har bestämt mig, jag SKA hoppa. Jag går fram till dörren, bara för att kika ut. Jag lutar mig fram för att titta om jag kan se marken långt där nere. Då lossnar något från mig och faller ut: micken. Jag har hörselslingan på mig. På den satt mikrofonen som lossnade och föll. Utan en tanke slänger jag mig ut och dyker efter den. Den får inte träffa marken. Inte träffa marken. Inte träffa marken. Självklart slutar drömmen när jag störtar genom luften. Det är tacksamt att vakna men jag blir sur över att jag aldrig fick veta om jag lyckades fånga den. Förmodligen inte.

Det var gårdagens dröm. Imorse klockan fyra vaknade jag av att min chef/läkare skällde på mig för att jag gör ett dåligt jobb på jobbet och är en stor besvikelse. Han hade gett mig tydliga arbetsuppgifter som jag sa att jag förstått fast jag inte gjort det. Han hade kommit på mig och var flyförbannad. Tydligen har jag kognitiva problem som jag undanhållit och jag var totalt förskräckt. Här gick jag och trodde att jag kunde mäta mig med vanliga friska människor och klara ett vanligt jobb. Nej, nu får du sjukskriva dig igen och sluta leka att du klarar av det här! NOOOOOOO!

Okej, tack och lov att det är morgon!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s