Ett placerbart paket

Jag har precis haft min psykolog här och det var intensivt men behövligt. Förra måndan blev hennes besök inställt och den dan fick jag panikångest i matbutiken på kvällen. Jag känner ofta att jag går runt om en laddad bomb och sen händer något litet. Minimalt. Löjligt. Nåt som får en att plötsligt tappa all fattning. Hela förra veckan var sån.

Jag hade besök av en handläggare från arbetsförmedlingen för lite över en vecka sen. Vi hade vårt årliga möte angående om min arbetsgivare ska fortsätta få så kallat lönebidrag ett år till. Mötet gick bra, inga problem alls. Det var bara det att den där handläggaren la en kråka precis innan mötet. Han uttalade sig på ett sätt som om min arbetsplats vore ett slags vuxendagis för mig och att jag hade tur som fick vara där. Han talade om min arbetsgivare på ett sätt jag verkligen inte tyckte om. Jag slog det ifrån mig och koncentrerade mig på mötet. Det var först efteråt, hemma, när jag lagt mig för att vila som jag riktigt började fundera på vad han sagt. Hur ledsen det gjorde mig och hur det slog an på en sträng som för mig är superkänsligt. Just det där att få saker som man egentligen kanske inte förtjänar. Skulle jag fått det här jobbet om jag inte haft mina funktionshinder? Jag vet att jag förlorat betydligt fler möjligheter än vad jag tjänat in på mina funktionshinder. Ändå är det svårt att svälja. Just vid det här jobbet är min dövblindhet en tillgång men när nån kommer och får det att låta som om jag fått jobbet för att nån tyckt synd om mig känns det plötsligt inte lika fint. Arselgubbe! Han har nog jobbat för länge på arbetsförmedlingen så personerna han handlägger förvandlats till småpaket han ska stoppa in i olika fack. Helt övernöjd är han över att jag har ett fack där jag passar att han inte slås av tanken att jag kan ta illa upp av att bli uppfattad som ett paket.

Aja, jag slipper se honom igen. Han var endast en tillfällig handläggare. Nästa gång har jag kanske mer tur. Min förra handläggare var verkligen skitbra, jag hoppas att jag får nån som hon. Nån som inte flinar överlägset och retar gallfeber på mig.

 

20121015-111407.jpg

Ett svar till “Ett placerbart paket

  1. Christina Gotting

    Man möter ständigt folk som verkar ha bristande omdöme och säger konstiga saker oavsett om man har något funktionshinder eller inte. Jag har många gånger kommit i kontakt med olika organisationer som har lönebidragsanställda. De brukar vara väldigt glada över möjligheten att få den extra resurs som de så väl behöver men kanske inte har råd att betala full lön för. Självklart att de vill ha dig där för att du gör nytta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s