Mjaha, att jag var på bättringsvägen var ju bara ett självlurendrejeri. Jag är ganska bra på att övertyga mig själv om att jag är friskare än vad jag är. Febern återvände ganska kvickt och på jourmottagningen i lördags blev jag sjukskriven två veckor för jag hade visst lunginflammation. Tredje antibiotikakuren i år. Nåja, när läkaren ville sjukskriva mig två veckor ville jag inte alls vara med, men när han pratade om att lägga in mig på sjukhus fattade jag hur sjuk jag faktiskt var. Grundsjukdomen riskerar ju att försämras. Jag fick välja själv så jag godtog sjukskrivningen och antibiotikakuren, men ville inte läggas in på sjukhus. Det har gått bra. Jag blir sakta bättre.
Vad ska man säga om det här? Det är skönt att vila, men all planering blev ju totalt sabbad. Att avboka diagnosmötet jag väntat närmare två år på samt tre viktiga möten i Stockholm kändes ju skit rent ut sagt.
Men… det går ju att boka om.
När jag inte sovit har jag befunnit mig i ett halvliggande tillstånd där mina hattar fått många stygn och mycket kärlek. Jag har dessutom gått från att leva på TV till att hata TV till att upptäcka alla bra dokumentärer och reportageserier på SVTplay.
Här är några tips:
- Kvinnorna i Tunis
- Att skiljas
- Ett bättre liv
- Kobra -Vem får synas?
- Astrid
- Dokument inifrån – Den enda vägens politik
- Uppdrag granskning avsnitt 4 och 5 om EU-migranterna.
Ett gott liv 