Etikettarkiv: ångestdämpande

Vem sover inte bättre med ordning i skåpen?

Min medicinering är i total obalans efter min magsjuka. 4 dagar utan min ångestdämpande medicin var inte så bra. Eller egentligen var det väl egentligen det att jag efter de där fyra dagarna började på samma dos igen. Jag borde trappat upp lite försiktigt kan jag tro för plötsligt fick jag ångestattack på ångest attack. Inte kul, men det var inte nytt och skrämmande, bara ovant. Ovant att inte kunna styra sina egna tankar och drabbas av värdelös-känslor no matter what. Just då kändes det som om jag plötsligt såg hur allt egentligen är. Varför omgivningen är imponerade av att jag alls orkar göra någonting -för att jag är ett vrak av en människa som ingen skulle vilja vara och som måste ha hjälp med typ allt. Jag tänkte på hur mycket sämre jag blivit bara de senaste fem åren och hur det kan tänkas se ut om ytterligare fem år igen. Det var ett stort svart hål av sorg, ilska och rädsla som jag sällan öppnar mer än på glänt för släppa på trycket.
Det spelade ingen roll hur mycket jag påminde mig själv om hur det egentligen är för jag kunde bara inte känna det. Det är lite svårt att egentligen prata med någon om det för det går liksom inte att få ett vettigt svar på det. Uppmuntran funkar inte i den situationen.
Så, de senaste dagarna har jag hållit mig väldigt upptagen av det mest. Jag har försökt att tänka så lite som möjligt. Jag blir lätt uppstressad och ledsen eller arg. När något blir för jobbigt får jag bara släppa det och stänga in mig i sovrummet en stund. Bita mig i läppen och tänka att det nog känns bättre om några dagar. Just nu har jag dragit ut allt ur skafferiet. Jag är halvvägs genom att rensa ur och organisera bland livsmedlena. Om jag inte kan ha kontroll över min psykiska hälsa just nu så kan jag i alla fall ha total kontroll över mitt köksskåp. Japp, om jag vet exakt vart allting står så kan jag andas lite lättare och om de är grupperade precis som jag vill kan jag nog slappna av lite bättre. I vilket fall är det bra att få det gjort. Vem sover inte bättre med ordning i skåpen?

 

 

20121229-202821.jpg

Hur mycket coolare är inte en tjej i en rullstol om hon har en översnygg coctailklänning?

Jag är väldigt shoppingsugen i just detta nu. Jag är inte ett dugg sugen på mellandagsrea dock. Att ta sig runt i butiker när det är folktomt är jobbigt nog med rullstol. Butikerna välkomnar endast gående människor med sin möblering. Att komma fram där när det är rea är ganska otänkbart. Istället har jag via en lömsk liten facebookannons ramlat in på zolando.se och råkat snubblat över de mest spektakulära coctailkläningarna jag någonsin. Jag tappar andan och undrar om mitt liv inte skulle vara totalt fullkomligt med den fulländade coctailklänningen. Hur mycket coolare är inte en tjej i en rullstol om hon har en riktigt assnygg  coctailblåsa. Även om den hänger hemma i garderoben så ökar den livskvaliten med ett par meter.

dress copy
Hm nä, när jag tänker närmare på det är det nog egentligen en snabb lyckofix jag är ute efter. En känsla av att känna sig nöjd och självsäker. Det är lätt att missta sig. Tro att man kommer känna sig nöjd med rätt grej och tommare plånbok. Inte för att jag jag känner mig särskilt missnöjd eller olycklig nu. Det känns bara som att jag behöver något. Känner ni igen den diffusa känslan? Jag sätter hela min månadslön på att min psykolog om jag frågar henne kommer säga att det är en form av ångest och oro. När klänningen väl dök upp på posten skulle det vara något fel på den. Den skulle inte duga för jag skulle inte vara lika snygg i den som skyltdockan på bilden. Mitt småbristande självförtroende över att dras med en rullstol hjälps nog inte  av lite lite tyg.  Shoppa får jag göra en annan dag när jag inte haft fyra dagars uppehåll från citalopram.  Nu ska jag hålla mig till något som bara får mig att må bra idag. Min dotter. Ångsten försöker jag skjuta bort. Ut snön med dig!