Etikettarkiv: bebis

Lilla bebis i stora staden

Mitt barn ska resa bort. En hel helg med mormor i den stora staden Göteborg. Det är stort för lillskruttan. Det ska åka karusell, bo på hotell, åka spårvagn och gå på stan. Framförallt ska de köpa glass, det är en viktig detalj som påminner oss om. Igår ringde mormor och pratade med Ottilia om resan. Ottilia fick eld i rumpan och började hysteriskt packa. Hon ropade till mormor i telefonen att hon måste ta med sig sitt täcke. Jag påpekade att det inte fanns plats men förklarade då myndigt att man faktiskt få vika ihop det. (Jaja, hon får väl upptäcka själv att det inte går.) Sen skulle hon in i kylskåpet. För hon skulle packa ner smöret så mormor och hon kunde göra smörgåsar till resan. Förklaringen att smöret hinner smälta i ryggsäcken under natten bet inte så jag fick intyga henne om att mormor är noggrann med sina smörgåsar och därför vill använda sitt eget smör som är bättre än vårat smör. Det förstod hon, klar att mormor inte vill använda vårt skitsmör. Nästa diskussion blev angående en stor glasburk som hon ville ha med. Mormor sa att hon nog inte behöver nån glasburk. ”Jag måste ju ha nåt att samla löv i när vi är ute och går!” När hon hade packat klart hade hon packat ner halva sin utklädningslåda, dockor, ponnyhästar, burkar, prinsessprylar och gud vet vad mer. Jag är kvinna nog att förstå hennes behov glädje i att packa. Hon fick göra det ifred. Sedan förklarade jag att stackars mormor inte orkar bära alla hennes saker. Mormor har en egen väska att bära. Om man är så stor att man får åka med mormor till Göteborg får man bära sin egen ryggsäck och då får man packa den man orka ha den på ryggen. Sen rensade vi bort 80 % av packningen. Kvar blev kläder, ponnyn, snövitbarbie, DVD-spelare, regnkläder, salva och förstås den där viktiga glasburken. (Att hon inte skulle ha tid att plocka löv trodde hon inte på.)

Imorse var det jag som fick en knäpp i skallen. Mitt barn ska till en stor stad och jag kan inte vara med och hålla ett strängt och konstant öga på henne. Jag litar absolut på min mamma men jag får ändå impulsen att ringa henne för att påminna om hur viktigt det är att hålla Ottilias hand när man går över gatan eller att hon inte får äta glass innan maten. Verkligen, det sitter en liten apa i huvudet och knackar på insidan av skallbenet. Men om jag gör det vet jag att min mamma bara kommer skratta. Hon får själv samma tvångsbeteende när jag eller brorsan åker bort. ”Ät inte för mycket så ni får ont i magen och håll nu hårt i handväskan!” I morse kunde jag inte låta bli att pussa Ottilia i hela ansiktet så fort jag kom åt. Helt hopplös var jag men Ottilia var ganska förstående. Det känns som att jag aldrig nånsin kommer få se henne igen. När hon återvänder på söndag kommer hon vara 15 år och spotta på mina skor.

Seriöst, det där är en annan grej jag inte kan släppa: De växer upp för fort! Ottilia har nu börjat rika ögonfransar på sina gubbar när hon ritar. Det är så avancerat att inte ens jag gör det. När hon avslutade ett telefonsamtal med sin lokförarpappa igår sa hon ”Nu får du fukucera dig på tåget. Hejdå!” (Han var i ett hotellrum men det visste ju inte hon.) Jag vet verkligen inte varför jag lägger ner så mycket arbete på att hon ska klä sig själv och städa sitt rum. Hur ska hon då kunna fortsätta vara en bebis för all framtid? Va! Va?

Sluta smurfa dig nu!

18 januari

Imorse vaknade jag med en härlig känsla. Eftersom jag haft gruvligt ont i benen när ottilia väckte mig på morgonkvisten tog sven henne så jag fick sova ut. Jag drömde sen en underbar dröm och vaknade med den där bedårande känslan. Jag hade drömt att ottilia fick en lillebror. Världens finaste och raraste bebis. (Han sov hela tiden.) Jag, sven, ottilia och bebisen var i london och shoppade bebisgrejjer när vi hittade Världens Bästa Butik. Mishmash i retrostil både nytt och vintage.Men så upptäckte vi att elsa också var där och plockade på sig alla snygga grejer. Då fick vi bråttom. Satte barnen i ett hörn och började plocka på oss snygga retrosaker. Sven plockade förstås bara upp en massa fula grejer och skämtade om hur övercoola de var. Jag surade till och flåsade ”Kom igen, kom igen, kom igen! Sluta smurfa dig nu!” (Ottilia har fått smurfarna på dvd och jag får titta på den varje morgon.)

Jag vaknade inte stressad ut överlycklig av shoppingglädje och mammakärlek!

Hemvändande vänner och en skitnöjd bebis

Det är fantastiskt vad mycket man kan orka och hinna med när man har en assistent med sig. Sven vad på julbord  i lördags och var därför bakis igår, men jag hade ass. Petra här hela dan. På förmiddan bakade vi pepparkakor och byggde pepparkakshus. Det ska jag berätta mer om när jag har bilder på det.

På eftermiddan tog vi en regäl utflykt. Jag,  Ottilia och Petra tog färdtjänsten (funkade mycket bra idag) ut till Stora möllösa dit våra vänner Lisa, Micke och Algot flyttade frånn Norrköping i början av november.  Sen dess har Algot dessutom fått en lillasyster så dagen mission var att krama om goa vänner, spana in nya huset och gulla sig galen över en tio dagar gammal Tove. Väldigt mys att ha dem så nära igen.  Allgot och Ottilia hade lika kul som de alltid haft ihop. De är ju buddies sen de låg i sina mammors magar.

Kolla in den här söta lilla klutten! Hon bara låg och var skitnöjd hela tiden.

Vi spenderade hela eftermiddan där, sen åkte vi till min bokklubb bokbödlarna hos emma och eric. Sven fick komma dit och hämta hem ottilia.

Det var bekvämt att ha Petra med hela dan.  Lite konstigt att ha någon med så när man ska till vänner. Ovant. På kvällen kom lite ledsna känslor som jag blev väldigt förvånad över. Tårar från ingenstans liksom. Ibland är det ju så, det är lite bitterljuvt att få hjälp.  Man är glad att få den men ledsen över att behöva den.

En varm liten bebis

Nähä, nu ligger man och lider igen. Jäkla skitfötter! Vad ska man dem till om ska ha ont jämt. Ibland har jag tänkt att det vore fint att amputera dem. Sälja dem på e-bay och bli skitrik.

Vi åkte inte till göteborg idag och tittade på bil som planerat. Dels för att stockholmstjejen som skulle titta på vår bil igår aldrig kom  och för att jag var trött. Vi åkte och hälsade på ottilias nya kusin i Hallsberg istället. Tur var det för en resa till Göteborg hade jag inte fixa. Solen var stark låg rakt i ögonen. När vi kom fram fick sven leda mig direkt till sängen.

Efter lite vila var jag med i leken igen och fick hålla i en varm liten bebis. Mys!  Käkade lunch och bakade chokladbollar. Gubbarna hängde framför fotbollen och kärringarna i köket.  Till slut hade jag dock för ont i fötterna och vi fick åka hem.

Bildspel kommer här. Första bilderna är från när Ottilia målade med vattenfärger på förmiddan. Konstverket heter ”Ottilia på en liten låda och lillebror bredvid.”