Bländande barnjazz

Jag känner av vädrets temperaturväxlingar otroligt tydligt just nu. Jag skulle kunna tjänstgöra som termometer åt SMHI om deras teknik gick åt skogen. I fredags mådde jag riktigt piss. Igår mådde jag betydligt bättre. Fortfarande ont men inte alls lika mycket. Idag mår jag ännu bättre, men trött och mer skakig. Kollar min uppenbarselsebok: temperatur.nu och blir inte ett dugg förvånad över att se hur min smärta bokstavligt följt temperaturkurvan.

Bild: temperatur.nu

Idag blir det en lugn och skönt hemmadag. Papsen Sven har firats med pepparkakor och kaffe på sängen samt paket med tröja och cykelhjälm. (Måste man ha, Pappa!)
Igår var vi på barnjazz. Några gånger per termin spelar ett jazzband en massa barnsånger för en glad barnpublik och deras diggande föräldrar på bibliotekets café. Det var länge sen vi var där nu men hela familjen älskar det. Man träffar alltid trevligt folk där. Det visade sig nu att de fixat upp caféet med lågt hängande lampor över borden och spegelfigurer på väggarna. Jag blev typ bländad vart jag än tittade. På med solglasögonen inomhus och hitta en plats där jag kunde sitta vänd mot en vägg utan spegelfigurer. Som tur var hade jag min mest dövblindtolks-vana assistent med mig så hon fick teckna taktilt. Trots huvudvärk och trötthet hade jag det kul. Musiken var välbekant och bra. Jag kunde inte använda CIt men det var okej ändå.

Jag är glad att jag kunde vara med trots några motgångar. Jag känner att det är ett typexempel på varför personer med dövblindhet måste få ha assistans. Hade jag inte haft min assistent hade jag antingen stirrat in i en vägg utan att få ta del av något av det trevliga eller så hade jag försökt titta ändå, fått monstervärk av bländningen så att min man hade fått köra hem mig på en gång och alla hade missat barnjazzen. Nu har jag ”turen” att även vara rörelsehindrad så det gör ju att jag har assistans, men andra har det inte lika ”bra” som jag. Det känns väldigt skönt att lampor i fel höjd inte längre betyder tidig hemgång och hjälplöshet. Att jag efter barnjazzen, när den högljudda massan gått hem hade ork och lust kvar till en fikastund i goda vänners lag.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Varva ner med en god… platta.

Jag läser just nu ”brobyggarna” av Jan Guillou på en läsplatta. Den är väldigt spännande och jag börjar sakta närma mig slutet. Nyss fann jag mig själv funderandes på om jag ska våga läsa mer i dag eller om jag ska dra ut på det så att boken inte tar slut innan helgen är över och jag kan ta mig till bibblan och låna en ny bok. Sen insåg jag att jag inte behöver ta mig till biblioteket längre för att besviket konstatera att jag läst varenda spännande bok som finns i Hagabibblans storstilsbibliotek. Jag läser ju e-böcker och de laddar man ner via nätet.

Det där med läsplatta har snabbt revolutionerat mitt läsande. För synskadade finns det flera bra alternativ till hjälp på biblioteket. Storstilsböckerna är väldigt bra men sortimentet är kalt. Sen finns det daisyböcker som är som ljudböcker men mycket bättre. För några år sen använde jag mig av dem. Jag hade en speciell liten daisyspelare. Istället för display (då navigerar sig fram med synen) navigerade man sig runt i menyerna med hörseln. Det funkar okej men till slut hörde jag för dåligt. Jag kan läsa vanliga böcker om texten inte är för pluttig, men det är inte kul för jag får ont i huvudet väldigt snabbt.

Nu har biblioteket börjat låna ut läsplattor. Det när verkligen skiiiiiitbra! Den jag lånat nu kan man välja storlek på text och typsnitt. Man kan dessutom välja ”nattläge” så vips har man vit text mot mörk bakgrund vilket göra det tusen gånger lättare för mig att läsa. Skillnad mellan läsplattor och surfplattor är att surfplattor liksom de flesta skärmar ”lyser”. Läsplattor är gjorda för att man ska kunna läsa länge utan att spänna ögonen. Jag skulle gärna vilja provläsa på en iPad eller liknande för att jämföra. Om det funkar lika bra att läsa på en sån kan man ju använda den till så väldigt mycket mer. Under hösten tänkte jag prova bibblans olika läsplattor och sen köper jag nog en egen till mig själv i julklapp.

En hel, tjock sommar framför sig!

Hur galet härligt är det inte med sommar!! När man fastnar i parken på väg hem från dagis och knyter blomsterkransar. Myser en timme i solen.

En annan härlig försommartradition när ju att ta sig en god stund  på biblioteket och låna hem en trave böcker man kan mala under sommaren.

Jag älskar den här tiden på året när man vet att man har en hel sommar framför sig.  När sverigevintern känns lika avlägsen som venus och termobraller lika överskattat som blueray (trots att jag använde dem ute förra veckan.)

Idag hörde jag dessutom att det knäpper till när man lurar en dotter att lukta på en maskros och man snäpper av den med nageln Moahahaha!