Etikettarkiv: gymnasiet

Inte helt ladylike, men riktigt roligt!

Igår stannade jag hemma på dan och vilade för att orka med kvällen. Jag sov nästan 4 timmar efter lunch och vaknade upp som en ny människa. Kvällen blev supertrevlig. Avslappnad och rolig. Det gick sjukt bra med cippen också. Vi var sex pers som dök upp. Vi samlades på ett hotellrum först och tittade på gamla foton från gymnasiet, skrattade och suckade och sa saker som ”Gud, vilka idiotbilder man tog då och som man såg ut i håret också!” Sen ägnade vi hela kvällen åt att ta fler idiotbilder av varandra så vi kan skratta åt våra frisyrer om 10 år igen. Haha! Nedanför hotellet fanns en ny liten italiensk bar dit vi gick och åt. Väldigt mysigt. När de slängde gick vi vidare till east west. En väldigt lyckad kväll, bortsett från en liten detalj: Jag avslutade den med en spya. Inte för att jag var brakfull men det blev lite väl mycket för magen.

Känns inte särskilt ladylike men jag får väl överleva det.

 

Imorse var jag som vanligt vaken kl 5. Ottilia gjorde mig sällskap från 7 och sen lagade hon picknick till sina barbies och kakor till mig som hon själv åt upp för att retas med mig. Man kan ju konstatera att man verkligen älskar sitt barn när man ställer upp på sånt dan efter en blöt kväll. Kl 10.00 var det dags för nästa reunion. Då kom min gamla vän Berit som jag pluggade ihop med för 7 år sen. Det var kul att höra vad våra andra klasskompisar pysslar med. Nån är krigsfotograf, nån annan har skrivit för Slitz, en tredje har gått och blivit präst och nån har köpt ett vandrarhem i Afrika. Ingen tråkig bunt, inte.

 Vilken bra helg det blev. Vad nyttig den var för mig. Jag känner mig inte lika sprucken längre. Helt plötsligt känns det inte så utomjordiskt underligt att jag för mig fram i en rullstol. Nä, så jäkla farligt är det ju inte.

Annonser

Helgtema: reunion

 

Den här helgen har på nåt vis fått ett tema: reunions! Imorgon, lördag, ska vi samlas ett gäng från gymnasiet och fira att det gått 10 sen vi sågs sist. Eller 10 år sedan vi tog studenten kanske det var. Just det, ja. Hur som helst, träffas ska vi. Jag kan inte säga att jag är nervös men lite ångestladdad. Jämt när jag träffar folk jag inte träffat på länge känns får jag en lätt schizofren

känsla. Som att det inte är jag som sitter där i den där rullande stolen. Nej nej, det är nån annan mupp. Sist jag träffade mina klasskamrater från gymnasiet var jag värsta partyapan som dansade på bordet på krogen. Det är förhoppningsvis deras minne av mig. När jag träffar dem så kommer det att ersättas av rullstolsflickan. Men okej, jag kommer nog över det. Det vore helt galet om jag började undvika folk för att deras minnesbild av mig inte ska förändras. Förövrigt så kan man ju vända på det och tänka på hur fjantig man var som 18-åring. Det kanske bilden som folk har av en och som 28-åring har ju hunnit bli lite klokare.

Så här 10 år efter studenten kommer ämnet ”reunion” upp titt som tätt. Folk verkar gå på sina reunion för att se vem som tappat mest hår, vem som fått barn eller vem som tjänar mest. Jag hoppas vi slipper bry oss om sånt töntigt när vi träffas. Min högstadiereunion gick jag inte på. Jag var liksom retad när jag gick på högstadiet och saknar inte den tiden alls. De jag vill ha kontakt med från den tiden har jag kontakt med. Gymnasiet var mycket roligare. Att träffa gamla vänner därifrån borde bli trevligt så länge jag slipper prata om min sjukdom.

Morgonen efter får jag dessutom besök av en annan gammal klasskompis. En god vän från när jag pluggade journalistik på Tollare folkhögskola. Jag har räknat lite på fingrarna och kommit fram till att det var sju år sen vi sågs. Hon heter Berit och är en sån där person jag bara längtar efter att krama om.

Det lär helt klart bli en spännande helg.