Etikettarkiv: klocka

Livsomställningar är ett heltidsjobb och skaparveckan är min semester.

Så var det dags för Skaparveckan igen! Den hölls 9-13 juni, mitt i studentveckan. Vi var ändå ett troget gäng som samlades på Mullsjö folkhögskola för en aktivitetsvecka med fokus på skapande aktiviteter. Vi var tio personer, både skaparveteraner och nykomlingar. Själv befann jag mig någonstans däremellan då jag varit med en gång förut, ändå kändes det som att jag varit med i hela mitt liv. Stämningen i gruppen var härligt bra och lärarna kom ihåg oss alla. Jag hade assistent med mig och dessutom en tolk hela dagarna. Vilken lyx! Till en början kändes det konstigt att någon ständigt berätta vilka som rörde sig omkring mig och vad de andra kring borde pratade om. Jag brukar vara så fokuserad på personen som håller i mikrofonen till min hörselslinga.

IMG_6014Som vanligt fick vi välja två ämnen av tre: silver, keramik eller textil.   Det är en härlig känsla att använda sina taktila sinnen för att tämja materialet och skapa något kreativt. Ni anar inte! Det ger mig en känsla av styrka och glädje. Det är både terapeutiskt och IMG_6016tålamodskrävande. Gemensamt för upplägget i de olika ämnena är att man får jobba ganska självgående med sitt projekt som man valt och be om hjälp vid behov. Alla gör inte samma sak. Det gör också att vernissagen i slutet av veckan blir väldigt spännande då man får chans att se vad de andra deltagarna knåpat ihop.

Borden är täckta av svarta dukar och smyckade med blommor. Keramiken står för att torka och kan ännu inte visas upp, men det finns ett bord med resultaten från silversmidet och ett bord från textilen. På spridda platser ovanpå silverbordets svarta yta ligger smycken i blänkande silver tillsammans med respektive namnskylt och stora gröna blad som dekoration. Jag började med ett hängsmycke till mamma. När det var klart hade jag tid kvar och råkade snubbla in i ett ganska avancerat projekt att tillverka ett halsband. Det blev skitmycket jobb. Många har gjort ringar eller halssmycken och stämplat in någons namn eller tänkvärda ord.  Arnold har gjort örhängen, mysgubben som just fått sitt första barnbarnsbarn och är den som varit med längst här.

20140619-221827-80307142.jpgVid textilbordet ligger mestadels färgglada sjalar som lyser mot den svarta duken. Det har tryckts med olika tekniker och verktyg. Rolf har gjort en svart tygväska och på köpet lärt sig sy med symaskin utan syn. Själv har jag som vanligt tagit makten över IMG_6006skolans hattstockar och gjort mig en hatt som nu sitter fastnålad på ett vitt frigolithuvud vid bordets bortre ända. Mörkt jeansblå, med ett svart band och stor tjollifjong på sniskan. Jag tänkte göra en lite överdrivet dimensionerad rosett först men gillade IMG_6008inte hur det såg ut när jag böjde filttyget hit och dit. Nä, jag fortsatte böja till det plötsligt blivit ett jag-vet-inte-vad och då var jag nöjd. Mest var jag nog trött på att böja filt, men jag var väldigt nöjd.

Jag åker hem väldigt skitnöjd faktiskt. Aldrig att jag hade tagit mig tid för att skapa min hatt eller mina smycken hemma. Sådant prioriteras ständigt bort för alla måsten som får gå före. Livsomställningar är ett heltidsjobb och skaparveckan är min semester. Vilken jäkla fröjd att få ägna timmar åt att fila skiten ur en liten silverring och skita i allt annat.

The STAR has arrived

Nu har min nya klocka kommit! Efter två månaders tålmodig väntan har den kommit! 20140403-201146.jpgDet var en upplevelse bara att öppna paketet den kom i. Innanför den sedvanliga wellpappen, som var nära på inbrottssäker, hittade jag ett avlångt snyggt etui med pappersfodral omkring. På fodralet stod det med punktskrift, på etuiet med vanlig text: The Bradley. Förpackningen kändes lyxig. När man öppnade locket fanns en väldigt avlång, liten bok med lite information om Bradley på både punktskrift och vanlig, stor text. Under den låg klockan, så himla snygg! Man vet ju inte säkert förrän man ser den i verkligheten och bra ljus. Den är skitsnygg. Den är rund. Urtavlan är matt grå medan klockslagens markeringar är i glänsande silver. De är stora och tydliga för fingrarna att känna och identifiera. 12 är en trekant, 6-3-9 är långa sträck och 1-2-4-5-7-8-10-11 är korta sträck. 20140403-201131.jpgInnanför siffornas markeringar ligger ett runt spår. Där cirkulerar kulan som visar minutvisarens position. På ytterkanten av klockan cirkulerar timvisar-kulan i ett eget spår. Mina första intryck är så här: I love it! Den är helgrym! Jag tycker också att det är jättesvårt att känna kulan med fingertopparna. Jag hoppas att det beror på ovana och att det blir lättare ju mer jag använder den, men en liten röst i bakhuvudet säger ”Det beror på sin neurologiska sjukdom. Du vet att du har nedsatt känsel. Glöm det!”  Den här kombinationen av tre nedsatta sinnen hatar jag. Min nya pryl älskar jag.  Jag hoppas att jag snart kommer på smarta trick för hur jag ska läsa av klockan bättre. Annars får jag sälja den och fortsätta leta.

Bradley, snart är han min!

Under det senaste halvåret har jag letat efter en bra armbandsklocka. Jag slutade använda sån för många år sen eftersom jag hade svårt att se den jag hade och började använda klockan på mobilen istället som visade siffrorna stort och präktigt. Men så på senare tid har jag tröttnat på att hala upp mobilen ur handväskan i tid och otid. Därför att
1. Jag har enormt mycket skit i väskan som jag inte kan leva utan (eller höra utan -whatever)
2. Jag tappar ofta mobilfan och det är ett under att den fortfarande sitter ihop som en bit.
3. Jag vill ha en snygg klocka.

Det kändes som en självklarhet att jag inte skulle ha en vanlig klocka som seende använder. Jag kan inte alltid se men vill alltid kunna ta reda på vad klockan är. Jag började med att kontakta syncentralen och ta reda på vad man kan få som hjälpmedel från dem. Nada! Man får gå ut och köpa en själv.

Knäppt, men lika bra, tänkte jag för landstingets utbud möter oftast inte mina krav på hjälpmedel. De hänvisade till Iris Hadar som tillverkar synhjälpmedel. Deras klockor var rätt tråkiga men de hade precis fått in ett par nya modeller som kändes roligare. En butik här i Örebro beställde hem klockan så att jag fick titta närmare på den, men då upptäckte jag att jag hade svårt att känna de små punkterna på klockan som var utsatta istället för visuella siffror. Klockan såg ut som vanliga klockor men hade en fönsterlucka som man öppnade och kände vart visaren var. Visaren höll sig inte stilla utan flyttade sig när man rörde vid den. Det gillade jag inte alls så jag köpte inte klockan.

Istället började jag leta på nätet och fråga bekanta som inte ser. Det finns en del smarta varianter som vibrerar när fingertoppen passerar visarens position. Himla smart och himla snygg, men himla skitdyr!
Jag föll i slutänden handlöst för den här klockan som är så ny att den knappt kommit ut på marknaden: The Bradley.
Bradley har två kulor i varsitt spår istället för visare. Kulorna drivs framåt och hålls på plats av magneter.

Det har gått två månader sen jag beställde den från USA och nästa vecka är det äntligen dags. Då skickas den mot Sverige. *Kom till mamma bara!*  Jag hoppas innerligt att jag kan känna kulorna och markeringarna ordentligt trots min något nedsatta känsel i fingrarna. 1200 kr har jag betalat.

Jag blir helt galen när jag hittar en sån här cool teknikgrej kombinerad med bra design.

Mer info här.

Lära sig klockan

 

 

Morgonpigga som vanligt har jag och Otti pysslat denna morgon och gjort en klocka som nu sitter på kylskåpet.  

20120720-094259.jpg

20120720-094315.jpg