Etikettarkiv: kram

En sund reaktion

Jag kände mig riktigt ledsen igår. En sån förstareaktion som jag tror alltid kommer vid den här sortens förändringar.  Jag var lite i min egen sfär hela kvällen och somnade utmattad kl nio.  Jag kände mig liksom inte bara ledsen över nattassistans. Jag kände mig ledsen över att vi ständigt har assistenter här överhuvudtaget. Det är ett annorlunda sätt att leva och om jag fick välja skulle jag vara frisk och bara ha min familj här hemma. Jag skulle också vilja slippa alla hjälpmedel och skit. Jag vill vara frisk och fungerande utan en massa prylar och assistenter. Jag kan just nu höra hur min psykolog på månad säger att ”det här är en sund och frisk reaktion på något svårt”. Ja, bättre att jag har en ledsen kväll än att jag trycker tillbaka det och får en ångestattack senare. Med andra ord: Försök inte ens trösta mig eller säga att jag inte ska oroa mig. Jag är smart så jag vet redan själv att det kommer bli bra. Jag kommer vänja mig som vanligt. Det känns bara jobbigt en stund först.

Vet ni, det har gått ett år nu sen jag beviljades assistans för mina egna behov. Jag tror att jag reagerade precis likadant då. Fast då fick jag nog en panikattack två dagar senare.

Min man gjorde en omedveten lite rolig grej. När vi satte oss att äta igår deklarerade jag för min familj att nån av dem gärna fick ge mig en kram när det passar. Det är så jag gör när jag är ledsen och inte vill prata om det men behöver lite kärlek.
Mitt i middagen stannar min man upp, tittar mig i ögonen och frågar ”vill du ha en kram?” Ja! ”Du kan få en sen.” Sedan fortsätter han äta. Den jäveln! ”Näää, nu får du banne mig komma och krama mig, din tönt!” Det gjorde han och Ottilia med innan vi fortsatte äta igen.

Aja, skit också! Mitt liv är inte perfekt. Buhu! Efter en god natts sömn så har jag kommit över det.

Känslor utan vettig grund

Att vara klok någon längre stund är då inte lätt. Man kan styra lite över sina tankar med känslorna styrs av ett helt annat monster: hormoner. Det kanske ni inte visste, men så är det. De kan sabba de allra bästa uppenbarelser.

Igår kunde jag tyvärr inte vara något annat än ledsen, men då är det ganska bra att ha vetskapen att det beror på hormoner och inte att det hänt nåt specifikt. När man har en gräslig kronisk sjukdom får den för det mesta skulden för diverse ledsna känslor som dyker upp utan förklaring. Man behöver en förklaring och där är den. Jag har en förmodan att gräva fram resultat från synfältsundersökningar, blodprov, nervtester och annat och undra vad allt betyder. Om jag inte förstår varenda liten siffra blir jag galen.

I går var det just synfältskartan jag försökte förstå samtidigt som jag insåg att jag inte är ledsen för det här egentligen. Visst undrar jag, men det är inte så stort att jag måste slita mitt hår över det. Jag är ledsen för att jag är ledsen, jag har en depression. Vad jag behöver är en KRAM. Inte glo på saker jag inte förstår. Så jag vänder mig till min wordfeudande make som sitter i andra änden soffan. Han undrar om det handlar om den där mittersta cirkeln på synfältskartan jag gormat om för mig själv. Jag förklarar och får min kram.

Idag  bir ja istället arg nr jag sa klä på mig efter duschen. Krångligt att på sig kläder när man skakar.  Jag vill ha mina nya byxer som jag köpte för en vecka sen, men först måste de läggas upp. Om det inte vore för de här förbaskade skakningarna skulle jag ta fram min symmaskin och bara göra det. Jag har gjort det tusen gånger förr. Jag sydda som en riktigt josefin på min symaskin när jag var i tonåren. Jag kan göra det i huvudet men inte på riktigt.  Då flyger tankarna iväg och börjar undra den där lillahjänan som skakningarna kommer ifrån. Vad den mer ska ställa till med. Den styr ju typ allt viktigt i kroppen nästan. Ni vet, andning och hjärta. Men…MEN nu skjuter jag undan de tankarna.

Sven är och tränar så jag får minsann krama mig själv en stund. De där frågorna kan jag ställa min läkare senare. Jag kan inte göra nåt med det nu. Det är bara hormoner som gräver efter nåt att vara ledsen eller arg över. Då hjälper det inte ett skit att tänka på såna grejer.

Man kan inte styra sin känslor men man kan styra sin tankar.