Etikettarkiv: lek

Tjat är inte skitkul så…

Igår tog jag nya krafttag med att uppmuntra Ottilia till att använda stödtecken när hon pratar med mig. Både Sven och Ottilia kan teckna riktigt bra men de glömmer liksom av det emellanåt så man måste påminna och tjata lite.  
Igår förmiddag jobbade Sven. Jag, Ottilia och assistenten Emy hade frukostpicknick i hennes säng. Vi har ett memoryspel hemma med olika vecken på. Det

Detta bildspel kräver JavaScript.

kortet och turen plocka upp ett nästa kort och teckna. (På korten finns både bild av själva ordet samt hur man tecknar det.)

Kul när teckenspråk blir något skoj istället för tjatigt!
Ja just det, att ta knäppa bilder med mobilen tycker Ottilia också är väldigt kul!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lära sig klockan

 

 

Morgonpigga som vanligt har jag och Otti pysslat denna morgon och gjort en klocka som nu sitter på kylskåpet.  

20120720-094259.jpg

20120720-094315.jpg

När storasysterfjärilen ska klä på sig

Nu sitter lilla mamma här och torkar svetten efter en intensiv lekmorgon. I går morse fick Sven och Ottilia sova vidare medan jag gick till jobbet då hon varit vaken mitt i natten. Det var sjukt lyxigt att bara glida i kläderna, äta och sen njuta av morgonen över ett kopp kaffe. Jag hade en riktigt bra dag och kände mig så pigg att folk riskerar att bli irriterade på en. När man inte har skitont gäller det att njuta av det. Jag körde på med jobb, lunch, läkarbesök och apotek fram tills tre då jag utsliten kom hem och föll i dvala. Mådde inge vidare på kvällen och förbannade mig själv för att jag alltid blir övermodig och tror att jag ska orka så mycket mer när jag har en bra dag. När ska man bli gammal och klok egentligen?!

Imorse hade jag istället gott om tid att fokusera på Ottilia. Att leka hennes lekar genom morgonens bestyr och ha tålamodet att låta påklädningen ta en halvtimme. Kläderna var väldigt, väldigt varma förstår ni. Vi fick använda flera olika redskap för att alls kunna ta i dem: blåsskruv, frysspruta och vindstav.

När hon skulle borsta tänderna var hon istället en fjäril som flög runt i hela lägenheten. Malin var mammafjäril och själv är jag fortfarande osäker på om jag var pappafjäril eller lillasysterfjäril. Ett visst ilsket utbrott över att inte få doppa mammas halsband i toaletten, men det gick över. Det tog alltså ett bra tag att få iväg storasysterfjäril till dagis men det är ju helt okej när man har tiden och tålamodet. Kul dessutom! Sedan är man helt tömd på energi och redo för sin tupplur kl 9.00 redan.

Men tänk, det har jag också tid med innan nästa planerade bestyr.

 

 

20120516-090425.jpg

Ut i vårsolens glans

Härlig helg med härligt väder. Enough said! Här kommer lite bilder istället!

20120513-184321.jpg20120513-184332.jpg20120513-184342.jpg20120513-184412.jpg20120513-184421.jpg20120513-184350.jpg20120513-184440.jpg20120513-184447.jpg

Kalasa sig till söms!

Så här vill jag sammanfatta min helg: Mycket ljud, mycket stoj, massa skoj och mängder av sötsaker. Barnkalas två dagar i rad. Först ett kalas på lördan hos kompisen Algot och sedan kalas för Ottilia igår. Jag spenderade halva lördan oroad över hur det skulle gå med att ta färdtjänst ut till Stora Mellösa. (Åkte färdtjänst på förmiddan med en chaufför som vägrade prata i min slinga. Why? Jag förklarade ju att den gick till min hörapparat.) Att åka med färdtjänst till kalaset gick kanonbra. När vi skulle åka dit satt bilstolen fast helt kajko men det räckte med att jag bad chauffören ta en titt på instruktionsbilden och göra om det så blev det rätt. Både dit och hem kom färdtjänst i tid och chaufförerna var trevliga och det kändes så himla bra. Så otroligt skönt att känna att man kan åka iväg med sitt barn på något kul utan förseningar och kränkningar. Kalaset var trevligt. Mycket trevliga föräldrar. Ottilia var blyg till en början men kom över det när Algot och jag började busa. Då glömde hon det där och gaddade ihop sig med algot. Sen satt jag vid köksbordet och pimplade kaffe med bebismammorna större delen av kalaset. Även därute var det väldigt svårt att höra. En tolk hade suttit fint där. Jag fick lägga vantarna på algots lillasyster tove medan hennes föräldrar hade fullt upp med barn och pannkakstårtor. 5 månader och kramgo.När vi skulle gå sprang ottilia tillbaka för att hon skulle säga hejdå ”sina bästa kompisar”.

I går var det alltså Ottilias tur att fylla år. Sång och presenter på morgonen förstås. Tog en av de där Ballerina cheesecakekakorna och stack ett tårtljus i. Hon fick en yberrosa sparkcykel och en bilbarnstol av oss.
Kalaset med royalistiskt tema blev lyckat. Det blev tre barn som kom. De började med att göra egna guldkronor med juveler och stjärnor på. Sedan fick de leta efter gömda silverskatter i ottilias rum och samla i en väska. Skatterna bestod av leksaker inslagna i silverfolie. De fick barnen sen känna på och hjälpas åt att gissa vad som kunde finnas i. När silverpaketen öppnats lektre vi den där leken där alla barnen får blunda och mamma plocka bort en grej. Sedan ska barnen gissa vad som plockats bort. Medan vi lekte förbereddes fikat som bestod av Fruktbitar och godis som barnen fick sätta på spett och äta ihop med glass, strössel och chokladsås. Sen lekte de på altanen. När de gick hem fick de varsin ballong med sitt namn på. I ballongen låg en klubba. Det var kul. Jag lade ner en del jobb innan på att pynta prinsessballonger, göära egna girlanger och duka fint, men jag tycker ju sånt är skoj. Speciellt om man gör det lite då och då med assistenterna hjälp, när det känns kul och så det inte blir stressgöra och utan att det blir skitkomplicerat.

Som sagt: Mycket ljud, mycket stoj, massa skoj och mängder av sötsaker. Kul helg, men idag tar jag semester. Imorgon är det kalas för familjen. Sven jobbar så jag funderar seriöst på att på enklaste möjligaste sätt låta det bli en picknick i parken utanför. Släpa ut filtar och en regäl korg med gosaker. Sen får resten sköta sig självt. (Vår släkt funkar så.) Det kommer bli 15-20 pers. Gör jag så spara jag mycket jobba bara genom att slippa fixa bord samt stolar och framför allt: slippa städa! Japp, så gör vi. Ottilia är förresten helt bananas i picknicks.

Du våren, kom igen nu!

20120430-093034.jpg

Hemvändande vänner och en skitnöjd bebis

Det är fantastiskt vad mycket man kan orka och hinna med när man har en assistent med sig. Sven vad på julbord  i lördags och var därför bakis igår, men jag hade ass. Petra här hela dan. På förmiddan bakade vi pepparkakor och byggde pepparkakshus. Det ska jag berätta mer om när jag har bilder på det.

På eftermiddan tog vi en regäl utflykt. Jag,  Ottilia och Petra tog färdtjänsten (funkade mycket bra idag) ut till Stora möllösa dit våra vänner Lisa, Micke och Algot flyttade frånn Norrköping i början av november.  Sen dess har Algot dessutom fått en lillasyster så dagen mission var att krama om goa vänner, spana in nya huset och gulla sig galen över en tio dagar gammal Tove. Väldigt mys att ha dem så nära igen.  Allgot och Ottilia hade lika kul som de alltid haft ihop. De är ju buddies sen de låg i sina mammors magar.

Kolla in den här söta lilla klutten! Hon bara låg och var skitnöjd hela tiden.

Vi spenderade hela eftermiddan där, sen åkte vi till min bokklubb bokbödlarna hos emma och eric. Sven fick komma dit och hämta hem ottilia.

Det var bekvämt att ha Petra med hela dan.  Lite konstigt att ha någon med så när man ska till vänner. Ovant. På kvällen kom lite ledsna känslor som jag blev väldigt förvånad över. Tårar från ingenstans liksom. Ibland är det ju så, det är lite bitterljuvt att få hjälp.  Man är glad att få den men ledsen över att behöva den.

Gravid i trotsåldern är inte att leka med

Jag vet inte om jag nämnt det förut men jag är på väg att bli mormor.  Det är många omkring oss som är på tjocken, så också vår treåriga dotter. Försök påstå nåt annat och du får en ordentlig utskällning. Gravida är ju stinsliga, speciellt när de är i trotsåldern.

När hon har ont i magen är det förstås bebisen i magen som biter henne. Busig bebis! Bebisen förväntas komma ut när hon blir stor. Det är man när man är 6 år och då ska hon ha elva barn. Vilket år det kommer bli.

Nu på morgonen fick jag känna på hur bebisen rörde sig där inne. Det är hela klart en tjej. Den har inte direkt något namn. Ett tag hette hon lillasyster men nu heter hon ingenting.

Det är spännande att vara mamma. Det här är mer spännande att följa än de flesta serier på TV. Förövrigt kan jag berätta att hon häromdan sa att hon ska gifta sig med mamma när hon blir stor. Låter bra det!

Sanningen i vitögat

Vi har kontakt med en familjeterapeut från kommunen. Hon heter Karin och är väldigt finurligt trevlig. Hon har ett spännande arbetssätt för familjer med små barn. Hon har kommit hit med en videokamera och filmat oss när vi umgås med varandra. Sen, när ottilia inte varit med har vi fått sett filmerna och hennes analyser att vad som visas. Spännande för när man väl står framför kameran känner man sig ju väldigt tillgjorde men det är mycket man gör omedvetet som kommer fram på film. Kul att få se. Det har gått bra också. Det har inte dykt upp några negativa analyser. Vi är duktiga föräldrar och ottilia är en lycklig unge.

Det kommer ju förstås in annat i bild också. En gång satt vi och målade med vattenfärger och jag hade väldigt svårt för jag var rätt skakig. Det ssåg jag ju inte fram emot att behöva se på film. Jag ville inte se hur det såg ut. Men när jag väl såg det blev jag förundrad över att jag lyckades se så obesvärad ut trots att armarna onekligen levde sitt eget liv. Det såg ut som om skakningarna inte bekom mig alls trots att det var jättejobbigt. Intressant, det var jag inte medveten om. Inte konstigt att folk uppfattar mig som så stark när jag själv känner mig så svag och vilsen.

Nä, det var inte så jobbigt att se. Däremot  var det inte ett dugg kul att se hur förfärligt dåligt min BH-sitter. Vilka sorgsa tuttar liksom ochmagen sen. Vid ett tillfälle drog ottilia upp min tröja för att visa min mage där jag sitter och kutar rygg. Dear lord! Jag har ing komplex, men lite förfärad blir man ju.

Bra att det är de viktiga sakerna man hänger upp sig på,va! ;-D

Bytardag

Just det, på tal om ingenting. Igår gick bytesdan i elimkörkanm av stapeln. Sven lämnade in flera säckar och lådor fyllda med kläder och leksaker i fredags och igår fick vi åka dit och hämta upp det som inte blivit sålt. Man hade en halvtimme på sig att gå igenom en hel sal med bord som var fullastade av blandade barnkläder.  Vi hittade en bråkdel men det gjorde inget för resten skickas till  Lettland.

Man fick tillbaka en tjock papperslunta där de fäst frysttejpbitarna som man märkt kläderna med så man kunde se lite  vad som sålts. Kul!

Vi sålde 70 artiklar för sammanlagt 2224 kr.  Av det gick 445 kr till afrikas horn och 1779 kr till vår resa till Thailand.  Mycket jobb blev det för det, men själen mår bra

 

Nu har Ottilia kommit hem också. Vi har lekt frisör. Hon klippte mig och färgade håret rosa och lila. Hon sa att jag var 4 år och då får man gå till frisören själv men jag måste ringa min mamma och berätta om hårfärgen. Haha!

Sen har sven och hon gjort ett nytt handavtryck. Vi har ett från när hoin var fem månader, 2,5 år och nu 3,5 år.  När hon fyller 16  ska jag tvinga henne göra en till åt mamma och pappa.

Bild:fotoakuten