Etikettarkiv: panthera

När rörelsehjälpmedlet anpassas för mitt liv och inte tvärt om

För drygt en månad sedan hade jag utprovning av ny rullstol på Centrum för hjälpmedel eftersom min nyvaknade trogna tjänare på hjul blivit utdömd av tekniker. Det betyder att den är så pass risig att det inte är nån idé att laga den mer. Jag får en ny. Och risig är den indeed. Stackars Gunelli som vi kallar henne. Vajern som låtsar ryggstödet är av, ena fotstödet är skadat och lossnar ibland, en kontakt mellan hjulet och motorn är glapp, länkhjulenspruckna,  joysticken har vi tejpat fast med silvertejp.

Jag var lite nervös för att behöva förklara  vad som hänt. Jag sa som det var. Jag har kört med den som en tok i skogen och annan terräng. Jag väntade mig förmaningar om att hålla mig till asfalt och kanske en utskällning, men svaret jag fick när jag berättat hur mycket jag älskar stolen och hur jag använt den var…
– Vad KUL att grejerna används. Roligt att du vågar ge dig ut i skogen.
Sedan pratade vi om hur ska utrusta nästa stol så den håller för mina bravader. Vad fantastiskt att man försetts med handläggare som anser jag ska ha ett rörelsehjälpmedel som anpassas för mitt liv och inte tvärt om.

Det var en rolig utprovning, bara några timmar innan jag skulle läggas in på sjukhus för CI-operation. Jag ska få prova på nåt som heter Freeweel. Ett stort hjul som gör att man kommer fram bättre i terräng och skyddar stolen mot stötar. Bring it on! Jag provar allt bara jag får fortsätta styra mina egna rörelser med joystick.

Bildkälla

Annonser

Att fixa en e-fix!

Idag är jag skitglad. Jag har ont och är jättetrött men jag är glad. Jag ska få en E-fix! Vad är det undrar du? Jo, det är ett drivaggregat till min rullstol så jag kan köra den själv med en joystick.

20120921-182732.jpg

Jag har varit på centrum för hjälpmedel idag. Konsulenterna där har artigt försökt övertala mig att inte ansöka om en sen i vintras. Det är nämligen väldigt svår att beviljas en. Det har de gång på gång påpekat och föreslagit andra alternativ. Det finns bara en enda person som fått en i Örebro län. Jag envisades i alla fall men att jag ville prova att ansöka om en. Jag och min arbetsterapeut lämnade in en skitbra ansökan officiellt innan sommaren.

I min ansökan skrev jag följande:

*Jag är i behov av ett hjälpmedel som kan ”köras” av både mig och mina assistenter p.g.a. min synskada. Om ljuset förändras kan jag bli som blind helt plötsligt och då är det viktigt att hjälpmedlet funkar lika bra utan min medverkan. (På e-fix kan jag bara stänga av motorn och använda den som vanlig rullstol.)
*Jag har en aktiv livsstil behöver kunna använda mitt hjälpmedel när jag reser. Pga min sjukdom försöker jag resa utomlands ca 1 månad varje vinter. Jag älskar att resa och vill se så mycket jag kan. Det känns viktigt att mitt hjälpmedel inte blir en stoppkloss för utflykter och upplevelser med familjen. Med en e-fix behöver jag ingen specialtransport utan kan ha med den i vanliga fordon. Det är mindre risk att hjälpmedlet skadas under flyget då jag kan plocka av e-fixtillbehören när jag kliver ombord och försvara dem i handbagaget. (Två gånger har jag rest utomlands med hjälpmedel och båda gångerna har de skadats.)
*Jag är inte så orörlig att jag behöver en permobil. Det är inte ett hjälpmedel som passar mig. En manuell rullstol kan jag inte använda själv när jag ska ut.
*Jag är mamma till en 4 årig dotter och vill gärna kunna ha en hand fri när vi är ute och går ihop.
*Jag är mest van att styra med en joystick. Inomhus kör jag i dagsläget en elektrisk stol men den får endast användas inomhus. Den styrs med joystick.
* Hjälpmedlet e-motion har frammatning men den tycker jag är svår att styra med och den kräver mer funktion i armarna. Långsiktigt är det inte ett praktiskt hjälpmedel för mig.

Jag trodde att jag idag skulle dit på möte och fortsätta argumentera för min sak men till min förvåning var beslutet redan taget och det var en utprovning jag skulle på. Jag fick prova en e-fix och sen olika ändringar på rullstolen. Jag blev sjukt trött och fick avbryta lite tidigare men vi fick det viktiga gjort. Yes yes yes!

För utprovningen fick jag betala med en sjukskrivning till jobbet. Jag trodde att jag skulle orka iväg dit på eftermiddan, men jag var helt loj.  Att sjukskriva sig känns varje gång som ett misslyckande även om jag vet att jag inte borde känna så. Jag försöker hänga kvar vid tanken på att jag ska få en e-fix och med det erövra ännu lite mer självständighet. Jag säger bara tack för tipset, Anna Hallgren!

Här finns mer information om e-fixen för den nyfikne.

En pimpad panthera

Jag är lite knäpp, det vet vi allihopa. I fredags var jag på den däringa fotograferingen och igår, söndag, åkte vi iväg på familjevecka i Dalarna. I lördags blev jag pysselsugen och det slutar som vanligt att jag har värkande armar i tre dagar efteråt för att jag spännt dem och ansträngt dem.. Jag ville fixa till ett par gamla hattar och började försöka sy på kantband. Det gick skitdåligt. Jag var bara för skakig. Min assistent fick ta över arbetet. Men för den saken skull kunde jag ju inte sluta pyssla. Jag gav mig på rullstolen istället och pimpade den. Klippte (inte så raka) remsor av ett mönstrat tyg och virade runt drivringen på ena hjulet. Sweet! I går morse klockan sju gjorde jag den andra ringen också. Vi limmade på en blomma på rullstolsväskan med superlim också. Kul med lite färg på stolen. Lättare att köra den är det också nu när drivringarna inte är så hala.

20120806-204633.jpg

20120806-204651.jpg

20120806-204643.jpg

Att plötsligt se sjuk ut

Nu har jag fått min nya rullstol. Jag har längtat efter den jättemycket men nu när den står här hemma känns det konstigt. Jag vill knappt titta på den just nu och vill samtidigt ge mig själv en örfil för att jag känner så. Men vaddå, jag vet att det är en process man går igenom med nya hjälpmedel.

Nu har jag till slut alltså en rullstol som verkligen är en rullstol. Inte en vikbar rullstol som är tänkt att bli körd i när man inte ska långa sträckor och inte kan använda elmoppen utan en rullstol som används till vardags.  Det är en tanke att vänja sig vid.

Egentligen har jag kännt mig positivt inställd till det här.  Jag har fått några klantiga kommentarer och frågor om rullstolen som den där chauffören som helt plötsligt tyckte jag såg så sjuk ut bara för att jag reste i rullstolen. Jag vill säga att rullstolen betyder inte att jag plötsligt blivit sämre utan att jag plötsligt bestämt mig för att jag inte vill lägga så mycket energi och smärta på att orka gå som jag gjort det senaste året. Jag har annat att orka med också som känns viktigare. 

Jag vill verkligen känna så och nu tittar jag på rullstolen och känner att jag i den plötsligt ser så väldigt sjuk ut. Bara för att det inte är en kryssfälld rullstol. (Kryssfälld = vikbar rullstol som skrivs ut till till pensionärer och personer som inte använder sin rullstol så ofta och därför vill kunna packa undan den.)

Min plan nu är att jag ska använda mitt lilla synfält till att inte se stolen en stund tills det är dags att ta den ut för spinn.

Provrullat

Vem hade kunnat ana att det skulle vara så slitigt att prova ut en rullstol! Jag provskörde 6-7 stycken olika stolar tror jag. Det kändes som om jag hade två väldigt bra representanter från centrum för hjälpmedel. Dels var det min gamla sjukgymnast som nu börjat jobba där och så var det en arbetsterapeut som var väldigt rak men trevlig. Hon var själv rullstolsanvändare så därför kände jag att jag fick förtroende för henne. Egen erfarenhet slår högre än utbildning faktiskt.

Som förväntat vill de helst att man ska ha en panthera, inte för att den är billigare utan för att det är deras standardmärke så de flesta som jobbar med rullstolar kan dem väldigt bra. Om ens stol skulle gå sönder så finns de flesta reservdelarna redan inne på lager. Jag fick också provsitta en quickie helium som är lite flashigare och man kan göra fler inställningar. De vill förstås att man ska prova panthera först vilket passar mig bra för om man kontaktar quickie kan man få låna en stol en vecka och provanvända. Jag tänker alltså prova båda och sen får vi se.

Efter utprovningen igår som varade 2½ timme fick jag väldigt, väldigt ont. Jag låg nerbäddad i soffan resten av dan. Det gör fortfarande ont och det känns som omjag har fötterna nedstuckna i en isvak. Det känns skönt ändå att jag stod ut och genomförde hela provningen. Om jag fått avbryta hade det ju tagit några veckor innan jag fick komma tillbaka och fortsätta. Nu kan de beställa en stol inför nästa provning som jag då kan få med mig hem. Förhoppningsvis har jag en stol innan sommarn.

Stolen jag valde att prova kan ni tjuvkika på här:
http://www.panthera.se/panthera/products/S2_swing.htm

Stolen jag tänkt prova från quickie kan man spana på här:
http://www.heliummobility.eu/sv/index.asp?locale=sv