Ibland ska man ju bara hålla tyst.

Ibland ska man ju bara hålla tyst. Godta att barnet inte vill äta falukorven som ligger så fint på tallriken. Men nu gjorde jag inte det. Nu försökte jag skrämma henne med vad vegetarianer måste äta för otäcka saker istället. Böner, kikärtor, broccoli, uh bläh liksom!

Så… nu ska min 7-åriga dotter bli vegetarian. Hon kan få prova en vecka så får vi se. Gillar hon det blir jag i och för sig ganska imponerad och stolt men tvungen att laga bönor och blä i 11 år framöver.

Halsa salt

Här om dagen testade Ottilia något nytt. Vi stod i köket och lagade mat när hon i ett nafs snor åt sig saltburken som står öppen och halsar  i sig innehållet. Tre vuxna personer kastar sig instinktivt och skrikande över saltkaret. Den reaktionen var ju tydligen jätterolig för nu försöker hon göra en repris så fort hon kommer åt. Detta trots att pappa efter första gången frågade om det verkligen var gått med så mycket salt och hon svarade ”Nä, det va blä!”

Nu är det secret service-bevakning av saltkaret här hemma.

Så, problemet löst…

Inte lätt att få tyst på ett barn utan att själv låta. Mina teaterviskningar drunknar i Ottilias sånger. Till slut ryter jag till och väckte säkert själv den sovande pappan. När vi flyttar till hus ska vårt sovrum INTE ligga precis vid ytterdörren. Fram tills dess tänker jag silvertejpa munnen på lilla fröken trotsig varje morgon pappa jobbat natt.

Så, problemet löst!

 

En lärare för livet…

Just när man tror att man fått grepp om uppfostran. Att man kan bäst och vet mest då bevisar hon att man har såååå så mycket kvar att lära.

Denna småbarnsmamma ska aldrig försova sig igen!

Ibland tror jag att barn är konstruerade av vår allsmäktigeskapare (Vem hEn nu må vara.) för att lära oss andra att inte stressa. Man kan gråta, skrika, slå kullerbyttor eller bedja inför Ottilia men det får henne inte att skynda sig.  Ju mer man ber henne snabba sig, ju långsammare går det. Att ta på sig en strumpa tar en kvart för varje mönster och tråd måste inspekteras och pillas på.  Alla mandarinklyftor ska läggas omsorgsfullt på rad innan de äts upp i sloooooowmooootiooon. Till slut släpper hon allt hon har i händerna och börjar byta ut merparten av orden i sina meningar till ”bajs”. ”Maaaamma, när kommer bajsen och bajsar i bajsgranen?” Jag stirrar på henne och tänker att detta är den värsta psykiska krigföring jag någonsin stött på. Hon har allt övertag för hon behöver inte ta vägen någonstans.  Inte ens FN skulle kunna rå på detta. Jag har redan mutat henne med pepparkakor, lekt lekar och vädjat till hennes tävlingsinstinkt. Inget funkar. Jag är förlorad!

Jag ska aldrig nånsin försova mig igen. Aldrig! Tack gode gud att jag är morgonpigg.

 

Gravid i trotsåldern är inte att leka med

Jag vet inte om jag nämnt det förut men jag är på väg att bli mormor.  Det är många omkring oss som är på tjocken, så också vår treåriga dotter. Försök påstå nåt annat och du får en ordentlig utskällning. Gravida är ju stinsliga, speciellt när de är i trotsåldern.

När hon har ont i magen är det förstås bebisen i magen som biter henne. Busig bebis! Bebisen förväntas komma ut när hon blir stor. Det är man när man är 6 år och då ska hon ha elva barn. Vilket år det kommer bli.

Nu på morgonen fick jag känna på hur bebisen rörde sig där inne. Det är hela klart en tjej. Den har inte direkt något namn. Ett tag hette hon lillasyster men nu heter hon ingenting.

Det är spännande att vara mamma. Det här är mer spännande att följa än de flesta serier på TV. Förövrigt kan jag berätta att hon häromdan sa att hon ska gifta sig med mamma när hon blir stor. Låter bra det!